History 3

Kursen kan även läsas i variant med kandidatuppsats om 15 hp enligt särskild kursplan (Historia 3 med kandidatuppsats). Kursen består av fyra moduler: Historiografi (7,5hp), Idéhistoriska perspektiv (7,5hp), Ekonomisk-historiska perspektiv på historia (7,5hp), och Historiebruk i teori och praktik (7,5hp). 1,5 hp i varje modul utgör historiedidaktiska inslag.    Modul 1: Historiografi (7,5 hp)  Mdulen avser dels att fördjupa studenternas ämneskunskaper, dels att fördjupa förståelsen av historieämnets vetenskapliga utveckling. Under kursens gång skall studenterna läsa verk som representerar olika historiska traditioner. Genom läsning av dessa får studenterna en ämnesfördjupning som problematiserar historisk metod, källmaterial och teorianvändning. Modulen ger en fördjupad kunskap i historia. De didaktiska inslagen behandlar dels hur man i skolan kan arbeta med historiografiska frågor, dels övningar i muntlig presentation.  Modul 2: Historiebruk i teori och praktik (7,5 hp)  Kursen innehåller två delar där den första delen fokuserar på allmänna teorier om historiemedvetande, historiekultur och historiebruk och syftar till att ge den studerande en grundläggande förståelse av hur dessa fenomen kan analyseras. I modulens andra del fokuseras och analyseras konkreta exempel på olika typer av historiebruk i exempelvis historiska utställningar, minnesmärken, politisk debatt, nyhetsrapportering och populärkultur. För de studenter som så önskar - och förutsatt att finansiering erhålls - anordnas under modulens senare del en exkursion till en plats eller ett område av speciellt intresse ur ett historiebruksperspektiv där olika historiska platser, minnesmärken, muséer etc. besöks och analyseras. Studenter som inte önskar medfölja på denna exkursion ges möjlighet att analysera andra konkreta exempel på historiebruk. I modulen ingår att konstruera övningar i källkritik och analys av historiebruk som kan användas i skolan.   Modul 3: Idéhistoriska perspektiv: Vetenskap, kultur och samhälle (7,5 hp)  Modulen behandlar idéhistorisk historiografi samt idéhistoriska perspektiv och metoder. För att konkretisera detta kommer kursen belysa nyare idéhistoriska perspektiv på vetenskapernas framväxt och utveckling från 1500- och 1600-talens vetenskapliga revolution till dagens vetenskapsdominerade värld. Fokus ligger på vetenskapernas idémässiga utveckling, samhälleliga drivkrafter och konsekvenser liksom på deras kulturella formering och betydelser. Vidare uppmärksammas vetenskapens betydelse för synen på naturen, samhället, genus och kunskapsförmedling. Under kursens gång ska studenterna genom seminarier och självständiga arbeten studera vetenskapshistoriska källtexter. Avsikten är att studenterna skall tillägna sig idé- och lärdomshistoriska metoder, så som att lära sig vad som kan utgöra en idéhistorisk källa och hur dessa analyseras och kritiskt granskas. Studenterna ska också få resonera om hur detta eventuellt skiljer sig från källkritisk metod. De får också lösa uppgifter på temat hur vetenskapshistoria kan ingå i skolundervisningen.      Modul 4: Ekonomisk-historiska perspektiv på historia (7,5 hp)  Modulen behandlar drivkrafter bakom världsekonomins utveckling, med fokus på tiden efter 1800. Modulen fångar de stora dragen och de breda sammanhangen i den globala utvecklingen, samt ger en fördjupad kunskap om faktorer bakom västvärldens välståndsutveckling i relation till den globala. Särskilt fokus riktas mot olika ekonomiska tankemodeller för att förklara ekonomisk utveckling och förändring. Det didaktiska inslaget behandlar hur man kan undervisa om den moderna världens uppkomst och den globala ekonomiska utvecklingen genom att tillämpa ett icke-eurocentriskt narrativ. I anslutning till detta diskuteras vilka konsekvenser som detta får i ett undervisningsperspektiv.