Later stage Master of Arts/Science in Secondary Education - Upper Secondary School

2.1 Omfattning enligt Högskoleförordningen (1993:100), bilaga 2 Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan avläggs på avancerad nivå och uppnås efter att studenten har fullgjort kursfordringar om 300 eller, när så krävs, 330 högskolepoäng. För examen krävs att utbildningen omfattar följande områden: ämnes- och ämnesdidaktiska studier med relevans för undervisning i något av skolväsendets ämnen för vilket det finns en fastlagd kurs- eller ämnesplan, utbildningsvetenskaplig kärna om 60 högskolepoäng och verksamhetsförlagd utbildning om 30 högskolepoäng, förlagd inom relevant verksamhet och ämne. För ämneslärarexamen med inriktning mot gymnasieskolan ska utbildningen omfatta ämnes- och ämnesdidaktiska studier om 225 eller, när så krävs, 255 högskolepoäng och omfatta ämnesstudier i två undervisningsämnen. Av de ämnes- och ämnesdidaktiska studierna ska 15 högskolepoäng utgöra ämnesrelaterad verksamhetsförlagd utbildning. Utbildningen ska omfatta en fördjupning om 120 högskolepoäng i relevant ämne eller ämnesområde och en fördjupning om 90 högskolepoäng. När svenska, samhällskunskap eller musik ingår krävs dock alltid 120 högskolepoäng inom de ämnesområden som är relevanta för dessa ämnen. Inriktningen ges med ett begränsat antal ämneskombinationer. Studierna inom den utbildningsvetenskapliga kärnan ska anknyta till kommande yrkesutövning och omfatta följande: · skolväsendets historia, organisation och villkor samt skolans värdegrund, innefattande de grundläggande demokratiska värderingarna och de mänskliga rättigheterna, · läroplansteori och didaktik, · vetenskapsteori och forskningsmetodik, · utveckling och lärande, som ska ha ett tvärvetenskapligt perspektiv där kognitionsvetenskap ingår, samt specialpedagogik, · sociala relationer, konflikthantering och ledarskap, · bedömning och betygsättning, och · utvärdering och utvecklingsarbete. Självständigt arbete (examensarbete) För ämneslärarexamen ska studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om 30 högskolepoäng i ett av de undervisningsämnen för vilket utbildningen är avsedd. 2.2 Utbildningens struktur Ämneslärarprogrammet inriktning gymnasieskolan består av två integrerade utbildningsområden, ämnesstudier och pedagogiskt arbete. Dessa två utbildningsområden varvas genom utbildningen i form av en inbyggd progression mot examensmålen. I de fall det krävs 120 hp i två ämnen görs en individuell studieplan. 300 hp (120+90) T1: Ämne 1 T2: Ämne 1 T3: Ämne 1 T4: Pedagogiskt arbete 1 T5: Ämne 2 T6: Ämne 2 T7: Ämne 2 T8: Pedagogiskt arbete 2 T9: Pedagogiskt arbete 3 T10: Examensarbete i ämne 1 eller 2 Betyg sätts på del av kurs och på fullständig kurs på sätt som framgår av kursplanen. Inom programmet används betygsskalan Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. 2.2.1 Ämnesstudier och examensarbete Ämnesstudierna består av akademiska ämneskurser och ämnesdidaktik. Ämnesstudierna ger på så vis både fördjupade ämneskunskaper och en tydlig yrkesförberedelse. För att ytterligare stärka yrkesrelevansen genomförs obligatoriska fältdagar inom ramen för ämnesstudierna. De ämnes- och ämnesdidaktiska studierna omfattar 90 högskolepoäng på grundnivå i två ämnen, vilka sedan följs upp av kurser i pedagogiskt arbete (utbildningsvetenskaplig kärna, UVK, och verksamhetsförlagd utbildning, VFU, i ämnet). Ämnesstudierna avslutas med ett ämnesdidaktiskt examensarbete om 30 högskolepoäng i ett av utbildningens ämnen. 2.2.2 Pedagogiskt arbete med verksamhetsförlagd utbildning Pedagogiskt arbete består av utbildningsvetenskaplig kärna (UVK) om 60 högskolepoäng och högskolepoäng verksamhetsförlagd utbildning om 30 högskolepoäng. Pedagogiskt arbete fokuserar den pedagogiska yrkesverksamhetens praktik och teori. Ämnet är således mångvetenskapligt och integrerar teorier och metoder från olika forskningsfält där den pedagogiska yrkesverksamheten står i centrum. Den verksamhetsförlagda utbildningen omfattar 30 högskolepoäng och genomförs inom relevant verksamhet och inom utbildningens ingående ämnen, vilket innebär att den studerande genomför verksamhetsförlagd utbildning i samtliga undervisningsämnen som ingår i examen. De praktiska momenten integreras med ämnesdidaktiska studier men också med UVK-kursernas innehåll för att skapa goda förutsättningar för den studerande att successivt utveckla förmågan att planera, genomföra, utvärdera och utveckla sin ämnesundervisning. Den verksamhetsförlagda utbildningen har en progression där den studerande förväntas visa allt större grad av självständighet i det pedagogiska arbetet, vilket synliggörs genom att de första två VFU-kurserna ligger på grundnivå medan den avslutande förläggs på avancerad nivå. Den studerandes kunskaper och erfarenheter från VFU:n är också av betydelse för valet av ämnesdidaktiskt problemområde som studeras inom det självständiga arbetet (examensarbetet).