Ämneslärarutbildning - Gymnasieskolan, förstaämne Matematik

Ämneslärarutbildningen har två inriktningar. I inriktningen mot grundskolans årskurs 7-9 studerar du två eller tre ämnen under 4 eller 4,5 år och i inriktningen mot gymnasieskolan studerar du två ämnen under 5 år. Med en examen avsedd för årskurs 7-9 blir du behörig för undervisning i dessa årskurser i de ämnen som ingår i din examen. Din examen ger också behörighet att undervisa i dessa ämnen i årskurs 4-6. För ämnena bild respektive idrott och hälsa ges behörighet även för årskurs 1-3. I de ämnen där du har 90 hp i ämnet i din examen blir du även behörig att undervisa i gymnasieskolan (för ämnena samhällskunskap och svenska krävs dock 120 hp). Med en examen avsedd för gymnasieskolan blir du också behörig att undervisa i årskurs 7-9 i de ämnen som ingår i din examen, om ämnet finns i grundskolan. Gällande idrott och hälsa respektive bild blir du behörig för undervisning i dessa ämnen även i årskurs 1-6. En examen mot årskurs 7-9 ger alltså en bredare behörighet än den mot gymnasieskolan och ger därmed en bredare arbetsmarknad. Oavsett examensinriktning (7-9 eller gy) blir du behörig att undervisa inom vuxenutbildningen på motsvarande nivå och i motsvarande ämnen. Det finns ett stort antal möjliga ämneskombinationer. Du gör dina val av andra- och tredjeämne inom utbildningen. Några ämnen är både första- och andraämne (engelska, idrott, historia, religion och svenska som andraspråk), några är endast förstaämne (bild, matematik, samhällskunskap och svenska) och vissa är endast andra- eller tredjeämne (geografi, franska, tyska, spanska, biologi, fysik, teknik och naturkunskap). I båda inriktningarna skriver du två självständiga arbeten i ditt förstaämne varav ett är ditt examensarbete. De ingående ämnena är tydligt inriktade mot läraryrket genom att ämne och ämnesdidaktik integreras med delar av den utbildningsvetenskapliga kärnan och med den verksamhetsförlagda utbildningen.